Efter DDJ finns inga stationer utan enbart hållplatser. Inte ens samhället Dyberg har kvar sin status som station utan är även den en hållplats. I järnvägsterminologin så kan ju inte en hållplats ha återkommande växling på linjen, utan får nog mer ses som en trafikplats, men det handlar om modelljärnväg och då är inte den byråkratiska exaktheten så viktig.
Dyberg
Dyberg har en gemensam hållplats mellan smalspåret och stambanan som delar ortsnamnet. Hållplatserna ligger sedan en banombyggnad något separerade från varandra. Stationshuset är ju nerdrunnet sedan länge och det finns enbart en hållplatskur.
Dygruvan
Den är belägen i änden av DDJ som den hållplats där persontrafiken vänder och där gruvans malmtransporter utgår från. Gruvan ligger uppe på Dyberget och har en enkel träperrong och inget stationshus, dock ett vindskydd.
Dyvik
Ligger på stranden till sjön Dyen. I Dyvik låg den numera nedlagda Dyviksgruvan och den lika nedlagda Dyvikshyttan. Där finns även Dyviks såg och växeln in till sorteringsverkets utlastning i Dyberg. Dyvik har även mötesspår och uppställning för övertaliga järnvägsvagnar. Det saknas stationshus men det finns en banvaktarstuga.
Dykullen
En liten hållplats efter linjen som tidigare var en stor bosättningsplats för Dygruvans personal, något hus finns ännu kvar 1959.
Dybacken
En sällan använd hållplats som ursprungligen var en timmeromlastningsplats för Stora Skog. Här har det funnits ett stickspår som är upprivet, hållplatsen saknar perrong.
Dyälven
En tidigare hållplats för flottarna på Dyälven, men efter att den dämts upp så stannar sällan tågen här för resande. Dyälven är även en mötesplats för tågen på linjen och har även uppställning för övertaliga vagnar.
Dyhult
Ett torp och banvaktarstuga, fortfarande i drift 1959, här saknas perrong och tågen stannar sällan och i så fall enbart för de boende i banvaktarstugan.
Mor i stugan
Ett mindre torp med matutskänkning för gruvans och järnvägens personal. En liten hållplats med behovsuppehåll.
Trafiken på banan och hållplatserna
Enligt tidtabell så går en rälsbuss fyra dubbelturer om dagen och ett godståg som stannar på hållplatserna vid behov. Resorna på bandelen är sedan start gratis för arbetare och boende vid linjen och medtager även andra personer mot betalning, som t.ex. bärplockare och gårdsfarare. Ett dagligt godståg går på banan för att ombesörja godstransporter. Malmtåg går efter behov, de lastade vagnarna hämtas vid Dygruvan och körs ner till Dyberg för vägning och provtagning. Därefter så körs malmvagnarna tillbaka upp till Dyvik där de backas ut till sorteringsverket i Dyberg och malmen störtas ner i det enkla sorteringsverket. Utlastning sker därefter i Dyberg på normalspåret för vidare transport ut i riket. Utsorterad skrotsten lastas ut på samma plats i små tippvagnar och körs sedan till gråbergstippen i Dyberg. Uppe vid Dygruvan finns en gråbergstipp dit gråberg och dålig varp körs ut direkt från gruvlaven till tippen i små tippvagnar. Grovsorteringen av malmen utförs redan vid gruvan för hand, då det saknas ett större och modernare sorteringsverk. Grovkrossning sker straxt innan malmen lastas ut vid gruvan. Sorteringsverket i Dyberg är något automatiserad, men malmen som lämnad Dybergsfältet är endast grovsorterad, varför finsortering sker hos köparen på annan ort. Varför ett stort sorteringsverk med magnetisk separation och brikettering inte byggts tidigare beror på avtalen med köparna och som inte medger att malmen koncentreras innan leverans och malmen blir på så sätt billigare.
Dyberg - Dygruvans Järnväg 